Framåt tillsammans

Det gör ont, konstaterar en liberalt sinnad vän, att Sverige på söndag kan bereda plats i sitt folkvalda parlament för ett främlingsfientligt och populistiskt parti. Det gör ont att i ett av världens rikaste länder en stor del av väljarkåren anser att resurserna måste fördelas med egenintresset som grund. Det gör ont att i ett land som byggt sin moderna historia på öppenhet, tolerans och omsorg, en stor del av väljarkåren anser att människans grundläggande jämlikhet är förhandlingsbar.

Den populistiska retorik som på söndag kan ge Sverigedemokraterna inflytande över hur vi organiserar vårt samhälle bygger på förenklingar och falska förhoppningar. Den bygger på en falsk tro på politiken som ett nollsummespel, där den enes bröd utgör den andres död. Att kakans storlek är given, och att den bara kan skäras på ett visst sätt. Ingenting kunde vara längre från sanningen.

Om resurserna vore givna skulle det folkhem Jimmie Åkesson längtar tillbaka till aldrig ha existerat. Om inte resurserna kunde växa genom ansvarsfull förvaltning och fri företagsamhet skulle Sverige aldrig ha utvecklats från fattigt bondesamhälle till ett av världens rikaste länder. Utan impulser utifrån skulle heller aldrig de innovationer och den arbetskraft som tillsammans byggt Sverige ha kommit till.

Det kan vara svårt att, när den egna arbetskraften inte längre efterfrågas, förstå hur globaliseringen berikar oss. När den egna situationen känns hopplös kan det vara lätt att tro på löftet att om vi bara avskärmar oss från omvärlden kan omställningen stoppas. Men utvecklingen går inte att stoppa genom isolering. Det finns ingen punkt när vi kan sätta ner foten och säga ”det räcker nu, vi har utvecklats färdigt”. Om vi nu ens skulle vilja göra det. Vem vill nöja sig med det vi har idag, när nya upptäckter ständigt väntar runt hörnet? Att krampaktigt hålla fast vid det gamla löser inte de utmaningar vi dagligen ställs inför. Istället leder det till att vi halkar efter.  

För de som tillfälligt förlorar när världen utvecklas måste system finnas som underlättar omställningen. Därför är en ansvarsfull politik som värnar välfärdens kärna central. Men bara genom att vara öppna för influenser utifrån kan vi värna den konkurrenskraft som har byggt det välstånd vi har idag, och som skall bygga framtidens Sverige.

Politik innebär långsiktigt ansvarstagande. Det finns inga snabba lösningar. Låt därför valet på söndag handla om framtiden, inte om falska förhoppningar om att utvecklingen skall avstanna. På söndag röstar vi om att fortsätta värna ett öppet, tolerant och ansvarstagande samhälle, där synen på människors grundläggande jämlikhet är vägledande för alla beslut. Framåt tillsammans, inte bakåtblickande och isolerade.